Pride and Prejudice utspelar sig på landsbygden i södra United Kingdom under 1790-talet. Mr. Bennet har fem döttrar. Han är en gentleman och brukar spendera mycket tid i sitt bibliotek. Jane och Lizzy är lika sin pappa.
Mrs. Bennet bryr sig mycket om pengar och vill alltid att hennes döttrar ska gifta sig med rika män. Mary, Lydia och Kitty är lika sin mamma.
Boken handlar om kärleken mellan Darcy, som är en adlig och rik man, och Elizabeth(Lizzy). När de träffades första gången uppstod många missförstånd mellan dem. Darcy såg på hennes familj och fick många fördomar om henne. Lizzy pratade med en officer och fick negativa tankar om Darcy.
Med tiden förstod de att allt var ett missförstånd och att de båda var snälla och goda personer. Boken slutar med att Darcy och Lizzy förlovar sig.
Jag ger boken 5 av 10, eftersom det inte hände så mycket. Det handlade mest om äktenskap.
Berättelsen utspelar sig på 1850-talet och handlar om Rodja Raskolnikov, en 23-årig juridikstudent i Sankt Petersburg.
Det boken får mig att tänka på är hur viktigt det är att stötta unga människor ekonomiskt under studietiden. Det kan vara ditt barn, en släkting, en vän, en bekant eller till och med någon du inte känner. Om någon behöver hjälp medan de studerar bör man försöka finnas där. En person som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda kan i desperation göra vad som helst – ljuga, handla omoraliskt, stjäla eller till och med begå brott.
En av de starkaste delarna i boken är vännen som kämpar för Rodja. Även när Rodja själv ger upp, slutar hans vän aldrig att stötta honom.
Mot slutet av boken, i fängelset, har Rodja blivit mycket svag. Han har knappt ätit eller druckit på länge, och döden känns nära. Men med tiden ger kärleken till Sonja honom nytt hopp och
styrkan att leva vidare. Den kärleken blir en väg mot en möjlig ljusare framtid.
Jag ger boken 9 av 10.
Jane Eyre föddes år 1820. Hennes föräldrar dog när hon bara var ett år gammal. Därefter började hon bo hos sin moster, som var en grym kvinna. Efter ett tag skickade mostern henne till en internatskola. Där lärde sig Jane franska, musik och geografi.
När Jane var färdig med sina studier ville hon tjäna egna pengar. Hon började arbeta som privatlärare åt Adèle. Jane blev förälskad i ägaren av Thornfield, som hette Rochester. Han friade till henne och de var lyckliga. Men på dagen då de skulle gifta sig fick Jane reda på att Rochester redan hade en fru, som han hade låst in på vinden. Jane lämnade Thornfield genast.
Efter en tuff resa fick hon bo hos en präst och hans systrar. Jane var glad där. Efter ett år friade den unge prästen till henne, men hon tackade nej eftersom han inte älskade henne. Jane bestämde sig då för att återvända till Thornfield. När hon kom dit upptäckte hon att Thornfield var helt förstört efter en brand. Rochesters fru hade dött i branden.
Jane åkte vidare till Rochesters nuvarande hus. Han var blind och hade förlorat en hand. Jane älskade honom fortfarande och brydde sig inte om hans situation. De gifte sig och reste till många länder, något som Jane alltid hade drömt om. De fick också en dotter.
Jag ger boken 9 av 10, eftersom jag tycker mycket om karaktären Jane och hennes egenskaper.
Jason Timbuktu Diakité berättar om sitt liv i boken. Hans pappa kommer ursprungligen från Mali. Jason bor i Sverige ett tag, men han känner sig annorlunda än andra människor. Senare flyttar han till USA, men han blir inte lycklig där heller. Efter ett tag frågar han sin pappa om han kan resa till Mali och träffa sina släktingar. Pappan vill inte att han ska åka dit, eftersom de är fattiga och har låg utbildning. Men Jason bestämmer sig för att åka ändå och leta efter sina rötter. I Mali träffar han sina släktingar och ser hur de lever. Han börjar känna respekt för sitt ursprung. Denna känsla hjälper honom att hitta sin väg i livet och att förverkliga sina drömmar. Han blir en känd rappare och sångare i Sverige. Jag gillade boken och ger den 9 av 10. Den tar upp ett mycket viktigt ämne. Man kan inte vara universell utan att vara lokal.
’’Cahiller bilmezler yarımın bütünden çok olduğunu,’’ Yoksa Hesiodos paylaşmaktan mı söz ediyordu? Paylaşılan her şeyin, paylaşılmayandan çok daha büyük hazlar vereceğini mi anlatmak istiyordu?